E s t e r i i

Vi hade vår klassträff igår, men bara hälften dök upp ? Endast en kille kom så han blev såklart vår "Hero" som vågade komma som ensam gubbe, oj förlåt kille bland resten av oss tanter.. Allvarligt.. Jag förstår inte hur fort 30 år går.. om vi träffas igen om 30 år är vi 76 år!!  Men tänk vad livet ger och tar från oss alla. Där satt vi mognare, gråare, visare, skrynkligare, mer erfarna och ödmjukare inför livet. Vissa hade fått uppleva sådana förluster i livet att man inte ens kunde ana den sorgen men överlag verkade alla tillfreds med livet och vi skrattade gott under kvällen, och 15-åringaran i oss kikade fram titt som tätt:) Däremot har vi kanske alla inte goda minnen av vår skoltid, barn (jag säger barn ännu i högstadiet) kan vara så grymma och elaka mot andra. Mobbing finns runt oss så det gäller att hålla ögonen öppna kring de unga och jag gick faktiskt dit med tanken,, Esterii din filur,, hur var du i högstadiet? Lite småtuff va? Kanske elak? Men det kändes iallafallen gott och jag fick hjärtliga kramar av alla 68:or p plats så jag får tro att jag var okey. Här får ni bild på några av oss:) visst är vi fina??