E s t e r i i

Under livets himmel i Tornedalen

Att minnas..

Kategori: Allmänt

 
 
Ikväll var det minnesgudtjänst i Svansteins kyrka för dem som lämnat oss.. Jag gick före kyrkan runt på kyrkogården och det tindrade som stjärnor överallt. Ibland var någon gravsten mörk, inte ett ljus syntes till..Jag ville som att alla skulle få ljus, om så ett endaste litet . Jag vet, det hänger inte på ljusen eller blommorna. Våra liv är inte så mycket värda här, utan efter livet tänker jag när jag vandrar där. Jag ser tom. titlar! på stenarna, men ser också att oavsett hur kända, rika eller fattiga vi var så betyder det ingenting här. Absolut ingenting.. Minnerna bleknar och generation efter generation går vidare. Vi lever som om vi vore odödliga när vi kanske mer skulle fundera över om vi lever fullt ut och vilket minne och vilket budskap vi vill lämna efter oss när nästa generation tänder ett ljus för oss.. Pappa, jag hör fortfarande din röst inom mig, du lämnade mycket efter dig, jag saknar dig så mycket, du är min stora förebild i de mesta, inte i allt såklart pappsen, förlåt:) men jag vet hur stolt du skulle vara över mig i det mesta, såklart inte i allt:) Så är livet, man är den man är och får stå för det själv. Det gjorde du och det får jag göra..
 
Ann-Sofi, du är stark, det bråkar bara lite för dig nu i livet, men det kommer att ordna sig, så du ofta till mig när jag mådde dåligt. Du sa inte så mycket mer, men det räckte...
Vila i frid min fina pappa, jag vet att du är framme hos Gud nu.. av respekt och kärlek.. //Din dottra
  

Esterii

Kategori: Allmänt

 
Hon har som varit lite allvarligare senaste inläggen hela gumman här på bloggen.  Nå jo, hon mår ju inte så bra hela hon men det vänder förhoppningsvis och går över åt andra hållet förr eller senare.  Sådan är hon.. Och hon är icke så bra på att förställa sig.. För livet är ju så. Allvar och så det andra. Kom inte på vad det andra heter:) Det andra är i allafallen roligare. Hon, denna där Eder Esterii Ann-Sofi von Taavo busar av sig lite mer på det dära instagrammet numera..(Esterii1)  Alla nymodigheter gör att man inte vet var man ska finnas:) Nåjo, Esterii

Gjorde jag rätt? Hjälp!

Kategori: Allmänt

Mitt förra inlägg var svårare än jag trodde att skriva. Mest för att jag måste rannsaka mig själv och fråga mig varför jag ska skriva det men också för att ALLA känner alla här. Men det finns nog många delar om varför jag publicerade det. Jag ska ärligt fundera varför. Jo, jag kan inte ljuga,  det fanns det där dumma känslan "paybacktime" med också, jag är inte bättre än så.  Det har funnits en tanke på anmäla honom och det fanns en dröm om ett förlåt eller bekräftelse. Det största var ändå att jag ville ut med det för det har tryckt på mig så länge trots att några känt till det. Såklart har det gjort mig ledsen och arg många gånger.  Men kanske, eller jag hoppas också att man lär sig något av detta. Jag vill att ingen ska tiga om sådant som gör ont, att ingen låter någon trampa på en och speciellt av dem som tror eller har makt över en. Jag vill att vi vågar se barn som tvingas till tystnad av olika övegrepp och jag vill att vi vågar blanda oss i. Samtidigt vill jag bekräfta att "saker" faktiskt kan komma fram 20 år senare. För trots den pratglada person jag är kan jag tiga och bevara saker, oftast på gott men ibland på ont..
 
Tack för stödet på FB och här, jag vet inte, idag känner jag mig som en svikare, åt en som svek mig..Konstigt.. Men jag tar inte tillbaka ett ord. Inte ett enda.  Nåväl, livet är inte helt enkelt men så vitt jag vad förstått så hade ingen lovat det heller, att livet bara skulle vara en dans på rosor :) Men gjorde jag rätt?
 Kram och fridfull helg //Esterii